ett litet inlägg i debatten

Idag lyssnade jag på P1:s program "Ring P1". Vanligtvis brukar jag inte klara av det. Jag brukar bli arg, upprörd, vild av irritation och nära att slänga ut radioapparaten genom fönstret. Det är vanligtvis ingen bra start på dagen. Men idag gick det ganska bra, en stund.

Ibland funderar jag på om jag lever i samma verklighet som vissa personer som uttalar sig. Denna dag togs debatten upp angående arbetslösa akademiker. Den som uttalade sig sa något i stil med att akademiker och ungdomar inte borde se sig för fina för att ta vilket jobb som helst och sluta kalla skitjobb för skitjobb. Nu kan jag ärligt erkänna att jag inte riktigt är säker på vad hon och alla andra menar med skitjobb. Kanske bonde som mockar skit? Eller lokalvårdare som städar undan andras skit? Kanske vårdpersonal som hjälper äldre att bli av med sin? Ja jag vet inte riktigt. Ändå tänkte jag försöka att komma till saken nu.

Jag råkar tillhöra de där akademikerna som är arbetslösa men jag kan inte söka alla jobb, åtminstone inte med CV. Om jag söker "vilket jobb som helst" med CV, alltså ett sånt som man inte behöver ha utbildning för men gärna arbetslivserfarenhet, så får jag nej. Och ett svar som liknar "Vi ser inte varför vi skulle anställa dig för vi ser ju att du inte kommer att vilja ha jobbet kvar, du kommer inte stanna här". De har ju i och för sig rätt. Förmodligen så kommer en person med en specifik utbildning söka sig till det yrket förr eller senare men just nu kanske jag inte vill något annat än att gå och städa ett kontor på morgonen när ingen vaknat, eller jobba på ett äldreboende. Men jag får inte det, trots att jag inte anser mig för fin för ett sånt jobb. Jag tar gärna ett skitjobb, om jag bara kunde få något.

Mitt nuvarande extrajobb fick jag efter att jag fått ett nej på grund av de anledningar jag sagt ovan. Det som hände var att en vän till mig (som inte är akademiker) fick det men inte ville ha det. Då stod de med skägget i brevlådan och tackade ja till mig och struntade i mitt CV.