Ja, jag vet att jag inte skrivit klart om Paris men det kommer det kommer! Men vet ni vet ni vet ni vad som har hänt!??! Jag har fått en flickvän, Bianca och hon ska faktiskt följa med mig till Sverige! Ha!
Hoppas att ni är snälla mot henne när vi kommer! För nu är vi snart påväg! Jag tror att vi sover här i resväskan inatt… *grodhoppar och kväker ikapp*
Jag tittar på alla mina papper som ligger i drivor runt mig och suckar lite försiktigt. Bokstäverna stirrar på mig, de byter plats med varandra och skrattar.
- Kom igen, va trodde du? Vi är inte banala. Vi är inte logiska. Hur trodde du att du skulle kunna lära dig att tolka oss? Nä, tänker jag till svar, det var väl visst fel. Hur kunde jag tro nåt så dumt?!
- Men, säger ett välbekant ord på ett av papprena, du kan ju mig!
- Jo, det förståss.
- Lyssna inte på de andra. De bara retas med dig. De är från medeltiden, den frraaaannnssskkaaaa medeltiden, och tror att de kan allt. De har ställt till det för folk i flera hundra år nu och har lite hybris över det. Men du vet väl vad konsekvensen av hybris är?
- Ehh… Jaaa, Zeus kan komma att bli arg, svarar jag med en viss ton av ironi i rösten.
- Just det, säger ordet. Strunta i elakingarna en stund. De kommer att sakna dig imorrn och då är de snällare.
Jag gör som det snälla ordet som jag kan säger. Jag tittar på Trolltyg, läser glöggrecept, äter Speculoos (som kan med lite fantasi likna pepparkakor), funderar på om jag ska gå och värma mitt rödvin och förvandla det till glögg (fast jag har förståss inget portvin, kryddor eller socker), jag låtsas att mitt element är en kamin, försöker att inte titta ut genom fönstret och se att gräset är grönt och tittar på Lindes helt galna men mycket ambitiösa adventskalender på nätet. Jag tror minsann att det är dags att åka hem en stund.
IIIIiiiiiiiiii. Jag ser jag ser jag ser EIFFELTORNET! Haha! På långt håll men dit ska vi. Ända dit fram, genom alla personhusen och gatorna. Och chaffisen säger att vi ska få åka båååååt! Det har jag aldrig gjort så jag bara lääääännngggtttaarrr! Personerna bakom 
sjunger *heeej macarena* och jag hänger på. Min person skäms. Jag fattar inte varför det svänger ju! Come on katten!
Snabbt går det. Jag får hänga med i benet. Vi knallar ombord på båten och jag parkerar mig i fönstret. Hej Paris! Nu ska vi tufftuffa runt på Sän och kolla in broar och muséer och annat finfint!
Och vet ni?! Min person är så gammal så hon ber
ättade att på denhär båten har hon bott en vecka när hon var och hälsade på nån Johannaperson, 1997! Det är ju hur länge sen som helst ju! Hur kan den ligga kvar där mitt emot Louvren, ja ni vet det där jättestora museumet med hon den där Mona-Lisan i. Tänk va kulit va?
Ja det var spännande att åka där på vattnet och titta på alla stora hus och broar och grejer. Gajden babblade på fransiska, engliska, spaniska och italiensiska men svenska kunde hon minsann inte! Men det kan jag sörruuuuuaaaaaaaaa *bump* oj då, trillade visst ner litegrann på golvet… men men men ska vi gå av redan?!?!
Eiffeltornet är så himla jättestort så man kan ju inte se det ens när man står brevid så vi krisskryssade mellan gatuförsäljarna som ville sälja små eiffeltorn för tio spänn. Jag vill jag vill! Tyst sa min tråkperson, de är fula. Näääää. Jag surade en stund men snart blev jag glad för helt plötsligt dök det upp en tysk gris! Titta va fiiin hon är.
Nu bär det visst av till Montemartre!
Fortsättning följer… à suivre…
*gäsp* Om tyskpersonerna går upp ti
digt så går franskpersonerna upp ännu tidigare… iallafall om de ska till PARIS!!! Haha! Nu äntligen kanske jag kan få se nåt. Sist fick jag ju bara ligga i den där fåniga väskan med sjalarna i om ni kommer ihåg det. Men nu blir det fart på grodlåren! Paris here I come! Paris je vais venir! *tumdirumdum* Jag var lååångt före min person hela vägen till bussen. Jag fattar inte varför personer är så himla långsamma när man ska till PARISSSSSS!!! Skynda dig sölperson! Ååå äntligen på bussen och allt känns sådär jättespännande och jag hoppar upp och ner på sätet, hänger i gardinen och sjunger jööööööööö regrä riääääää ooooo jö nö regrää riääääää men av nån konstig anledning så säger min person att jag ska vara tyst 
för klockan är faktiskt inte ens morgon. Nä det har hon rätt i, det är ju mörkt ute. Jag somnar på stubben.
När jag vaknar är det kaos i bussen. Jag fattar ingenting. Vadnu nä vänta är vi framme?! Nix pix det är kaffe på gång. Ja, jag vill ha! Mmm. Kaffe med mjölk och en croasang. Vi hittar dessutom en helt hysterisk gran! Kolla! Det är det första julpynt som jag har sett och den är verkligen ett julpynt av höga mått. Jag vill klättra men min person hinner få tag i mitt ben innan jag hinner svinga mig i glittret. Tråkpåk. 
fortsättning följer… à suivre…
Tack M för en finfin fest!
Vanligtvis brukar jag inte berätta om mina fester men nu känner jag att jag behöver göra det för nu har jag minsann ätit Raclette!
M fyller år och ska dessutom lämna Angers för LaRochelle… det är tråkigt för mig eftersom hon varit min närmsta här under den här hösten. Alltid är det någon som lämnar en eller så är det någon som man lämnar. Men ingen resa utan fest! M bjöd således på Raclettes.
Raclettes är potatis, ost (såklart), kött av typen skinka och korv, och lite grönsaker. Låter kanske inte så spännande men det var riktigt gott. Det är visst en fransk specialitet som man gör ofta härikring vintertid. Ordet raclette är egentligen de små spadarna som man har för att skrapa ur osten ur de små skålarna med. För att göra raclettes ska man värma osten i en mojäng:
Ja ni kanske ser, typ en grill eller nåt. Sen skalar man och hackar den varma potatisen och så en köttskiva och lite grönsaker. Blanda och häll över den smälta osten. Fix trix ät!
Man ska väl ha vin till maten? Jajjemen, vitt ska det vara och lokalt! Denna kväll från Layon. Merci pour une soirée parfait et à Bientôt cherie! (och nu vet jag att jag i alla fal inte ska bli matskribent! hihi)
