Jag har åkt hysteriskt mycket bil idag. Jag som inte ens vill ha bil. Känner mig inte så ekoreko om man säger så. Klockan sex i morse började strapatsen. Då var det bara att packa in fikakorgen i framsätet och sätta sig för att åka de där femton milen. Lalalala, alla som känner mig vet hur pigg jag är klockan sex på morgonen. Människor som inte känner mig kan vid tiosnåret på morgonen säga "är du trött?" och det brukar vanligtvis stämma. Nyvaken eller nästan. Då kan ni ju bara tänka er hur jag kände mig i morse klockan sex. Opigg är nog bara förnamnet.
Hur som helst. Drickandes kaffe och ätandes mackor, med min nya upptäckt cashewnöts "ost" på, kom jag faktiskt fram till F straxt efter åtta precis som planerat. Då var det bara att klara av mötet och vara smart och sen åka tillbaks de där långa milen igen... *puh* Men tro inte nu att de där fyra timmarna i bilen räckte för dagen. Nähärå, det var bara att byta till jobb-bilen och åka en halvtimme till, ha lektion, tillbaks, upp till förskolans dag, tillbaks. Sen gick jag hem och välte omkull i sängen med allt på mig, inklusive väska och skor. Där låg jag tills pulsen var normal igen.
Kunde aldrig förstå att det kunde vara så jobbigt att åka bil...
fredag 16 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar