Då var man igång då, med utställningen/julbasaren. Jag känner mig som en installation. Det kommer folk och går förbi, kikar in genom fönstret och ser frågande på mig och min dator.
En och annan kommer in och tittar. Kanske köper ett julkort. Tittar sedan frågande på mig. "och vad gör du då?" "jaaaa, jag skriver" svarar jag och känner mig lite dum. Men vad ska jag känna mig dum för? Jag får väl sitta här och skriva så mycket jag vill! Det är väl inget att ursäkta... tror jag.
Samtalen är i allafall trevliga. Café-föreståndarinnan är en pratglad figur och ibland blir samtalen riktigt filosofiska. Det är trevligt.
Mina tankar letar sig mot kafé-kulturen där våra moderna tidningar växte fram. Där satt man med sin enda kopp kaffe och diskuterade om livet och världen. Kanske skulle det vara en kul idé att ta tillbaka såhär i bloggtider.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Hej!
Fina allster tyckte jag...kanske kommer in och kniper ett par! Och kanske kan vi ta en kopp, och filosofera lite?!? *ler*
Kram L
Absolut! Filosoferande är det som passar bäst när man är en installation ;) Du är hemskt välkommen! Kramar
Jag kommer in imorgon tisdag. Kolla in min blogg, nya bilder har dykt upp. Kram
Skicka en kommentar