Jag bor alltså i en studentkorridor och här kan man se de mest underliga saker. Nere i entrén finns en reception där det sitter någon dygnet runt! Vi har alltså en alldeles egen portvakt! Jag fattar inte riktigt vitsen med det, man kan ju ha kort med kod som i Sverige, men icke, portvakt ska det vara.
Städerskorna på det här stället är kul typer. I morse när jag skulle värma vatten på spisen (eftersom det av någon anledning är 'interdit', förbjudet med vattenkokare på rummet) satt det två städerskor i yvig diskussion vi köksbordet. De vara log och sa "Bonjour" när jag kom och fortsatte att diskutera. Vad de talade om vet jag inte, det gick lite för fort, men kul hade de i alla fall. Detta är alltså inget ovanligt. Städerskor i detta landet, eller åtminstone denna byggnad, är yviga och glada.
Sen har vi det där med "Bonjour", "Bon soir", "Salut", "Bonne nuit" och kindpussarna. Alla som någongång varit i Frankrike vet att man säger Bonjour till höger och vänster hela tiden och jämt. Det är rätt trevligt. Man blir lite glad av att bli hälsad på. På kvällen säger man bon soir. Men när säger man Salut? Det verkar som om man säger salut när man talat med varandra en gång eller så. Kindpussar får man om man gillar varandra, om man är vänner eller mer. Igår blev jag överranskad av Etien (hjälp hur stavar man! Etienne är väl en flicka va?) som kom rusande upp för trappen. Han stannade och kindpussade mig! Jag blir överraskad varje gång. Alltså: kindpussar om man känner varandra och tycker att man är ok eller mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar