Kärlekens dårar av Joanne Harris

Jag har köpt en kasse böcker på bokhandeln så nu läser jag för glatta livet!

Ytterligare en roman om olycklig kärlek, eller kanske omöjlig kärlek. Två människor som älskar varandra men ändå inte kan leva tillsammans. Denna gång eftersom de inte är bra för varandra.

Romanen utspelar sig i Frankrike under tidigt 1600tal där en skådelspelerska och tillika lindanserska förälskar sig i en man som leder ett teatersällskap. Hon blir gravid med denne och flyr. Hon kommer småning om till ett kloster där hon uppfostrar dottern. Hon skriver dagbok och det är därur vi får vår berättelse. Abbedissan för klostret avlider till följd av ålderdom och en ny flicka kommer för att ersätta henne. Det visar sig snart att prästen som följer vid hennes sida är den man som lindanserskan har i sitt hjärta. Han, korpen, vill göra sin sista föreställning och hämnas sin far.

Jag hade önskat att kärleksdelen var mindre betonad i denna bok. Temat om den onde smarte åtråvärde korp som tar ut hämnd på sin far genom skådespelarens kunskap och lurendrejeri räckte gott för mig. Resten var lite överflödigt och gav inte historien särskilt mycket.

Trots att jag inte alltid uppskattar denna typ av roman och trots att jag under den första delen tråkade mig otroligt mycket så läste jag andra hälften i ett sträck. De olika karaktärerna och hur de var inblandade i detta höll ett hårt grepp om mig även om jag med mitt förnuft egentligen anser detta överdrivet. Men jag lade undan kritikern i mig och tog det för vad det var. Inte en intellektuell utmaning men gott nog underhållning och fantasi.