måndag 9 november 2009

Hybris – att ha eller inte ha

Om du av någon anledning är säker på dig själv. Om du vet vad du vill och vart du ska. Om du dessutom tror att du har ett tålamod som inte går att jämföras med andras och att du tycker om alla slags människor oavsett vad de säger eller gör. Bli utbytesstudent i något mer eller mindre mystiskt land.

Om du av någon anledning tvivlar hårt på din kapacitet. Om du inte alls vet vad du vill och vart du ska. Om du dessutom har extremt lågt tålamod och att du tycker att alla som inte är som du är idioter. Bli utbytesstudent i något mer eller mindre mystiskt land.

Om du hamnar någonstans mitt emellan. Bli utbytesstudent i något mer eller mindre mystiskt land.

Hybris är ett vanligt tema inom litteraturen och nu börjar jag inse varför. Det är ett mycket intressant fenomen som börjar med pompa och ståt men fyrverkerierna avtar sakta, människor lämnar scenen, ljusen brinner ut och lokalen blir tom och mörk. I den grekiska mytologin är straffet hårt mot människor med hybris, d.v.s. människor som tror sig vara jämställda med gudarna.

Om du möter en människa med hybris, gör då ett experiment. Strö lite, om så bara en gnutta, ödmjukhet i den sovandes ögon. Säg ett vänligt ord. Le mot henne när hon kastar eld och hon ska explodera till stoft och aska. Hon ska vrida sig av vrede och skrika ut sin frustration. Hon ska fly in i sin grotta och ska inte komma ut förrän vid gryningen. Då som en annan varelse, med en glimt i ögat och äkta vänlighet ska komma ur bröstet.

Eller så händer ingenting. Människan skakar av sig stoftet och leendet, biter ihop käkarna och fortsätter att utmana gudarna. Fast det slutet finner du aldrig i litteraturen, bara utanför.

Inga kommentarer: