Bernards Jazzupplevelser

*host* Säg aaaldrig till en pappa att man inte har varit sjuk, för då blir man det alldeles säkert. Min knasiga person sa det där med sjuk till pappan och vips så blev vi sjuka *host*. Elle est bête, ma personne!

Men igen rast och ingen ro. Tro inte för den delen att jag har latat mig under denna vecka, icke. I lördags, för en vecka sen, kom alla böcker som ska läsas. Jag har legat i sängen heeeela dagarna och läst och läst. Min person har varit à la fac hela dagarna och frotterat sig med fransoser. Till skillnad mot min person så tycker jag att det är rätt trist med alla ord jag inte förstår. Éspece hit och ancien dit, men det är ändå ganska mysigt här!

Men det dröjer inte länge förrän helgen är här och jag känner hur spänningen stiger. Undrar om jag får följa med denna helg!? Förra torsdagen fick jag inte följa med för min person skulle på “tjejparty” fête des filles. Typiskt va? Men nu visste jag att det var något på gång för det knackades och ringdes hela kvällen. Vi skulle på Jazzkonsert! Och jag skulle få följa med!

Ner i kameraväskan. Kom ihåg minneskortet denna gång. Ja, tjata  inte. Skynda dig, vi missar bussen! Vi träffade några andra personer nere i accueil och vi hann med bussen. När vi kom fram till stället hade bandet redan börjat men vi fick gå in ändå för det var bara förbandet. De var jättebra! Trummaren, trummisen le batterist var helt galen och som en klocka. Jag diggade för fullt! De hette koka te nää, vänta, kokar teet, ja så var det Kokartet.

Paus. Öl. La bière. Efter tekokarna så kom det ett band som visst hette Unit. Det verkade som om de var kändisar för det satt en massa gubbar i publiken och hyshade. Jag tyckte att de var otrevliga och ville hoppa upp och ner framför ögonen på dem eller kanske på åka på en trumma en stund men min person sa bestämt ifrån. Så gör man inte! Nähe, men hur gör man då?! Och vet ni! Franska personer applåderar inte när instrumenten har solo. Är inte det otrevligt så säg!? Jag tycker att mina små grodhopp inte är nåt i jämförelse med det. Så det så.

Om den förra batteristen, trummisen var galen så var han med trumpeten i det här bandet ännu mera galen. Han lät på alla möjliga sätt utom som en trumpetman. Som en fågel, som en helikopeter, som havet och helt plötsligt var det två trumpetister! Nä vänta, det är ju bara en… Han spelade på två trumpeter samtidigt! Två trumpeter i olika storlekar så att det blev såna där stämmor! Jag grodhoppade så mycket jag ville, detta var underbart! Jag vill också! Ja ja jag vet att jag bara är en groda men man kan väl få drömma lite. Rêve un peu.